Varför berikning är livsviktigt för djur i djurparker
Djurparker har en viktig roll i att bevara arter och utbilda allmänheten, men deras främsta ansvar är djurens välbefinnande. Berikning, alltså skapandet av stimulerande miljöer och aktiviteter, är grundläggande för att säkerställa ett gott liv för djur i fångenskap. Denna artikel utforskar varför berikning är så avgörande, med stöd från forskning, exempel från djurparker och etiska överväganden.
Djurens behov i centrum
Berikning, eller ”environmental enrichment”, syftar till att förbättra livskvaliteten för djur i fångenskap. Kärnan är att skapa en stimulerande tillvaro där djuren får utlopp för sina medfödda beteenden. Varje djurart har specifika beteenden, djupt rotade i deras natur. Dessa är inte bara slumpmässiga handlingar, utan grundläggande behov. Om ett djur hindras från att utföra sina naturliga beteenden kan det leda till stress, vilket i sin tur kan yttra sig i problembeteenden som stereotypier (repetitiva, meningslösa beteenden), depression och aggression. Som beskrivs i en artikel om berikning för hundar, gäller detta alla djurarter, även de i djurparker.
Exempel på artspecifika behov
Hästar är skapta för att beta och vandra, får har ett starkt flockbeteende, och grisar behöver böka. Detta är bara några exempel på de olikheter som finns. I djurparker måste man beakta dessa artspecifika behov för att skapa en miljö som främjar välbefinnande. Miljöanpassning är A och O; den ska gynna djurens fysiska, fysiologiska och kognitiva behov.
Olika former av berikning
För att skapa meningsfull berikning krävs kunskap om djurens naturliga beteende, ekologi och biologi. Man kan dela in berikning i flera kategorier, som ofta överlappar varandra.
Fysisk berikning
Fysisk berikning fokuserar på den fysiska miljön. Det kan handla om inhägnadens storlek, att det finns komplexa strukturer som klippor, träd och plattformar, och att det finns olika underlag som sand, vatten och vegetation. Även tillfälliga strukturer, som kartonger för kattdjur, ger variation och stimulans.
Social berikning
Många djur är sociala varelser, och för dem är det avgörande att leva i grupp med artfränder. I vissa fall kan även blandartsgrupper fungera berikande, förutsatt att arterna interagerar positivt eller neutralt.
Kognitiv berikning
Kognitiv berikning utmanar djurens mentala förmågor. Det kan vara genom pussel, foderautomater eller gömd mat. Även träning med människor kan ge kognitiv stimulans, och ge djuren en känsla av kontroll.
Sensorisk berikning
Sensorisk berikning stimulerar djurens sinnen. Visuell berikning kan vara en varierad omgivning, eller till och med tillgång till en skärm. Auditiv berikning kan vara musik eller naturliga ljud. Taktil berikning erbjuder olika texturer att interagera med, och olfaktorisk berikning använder dofter, som till exempel kaffesump för grizzlybjörnar.
Dietär berikning
Dietär berikning fokuserar på maten och hur den presenteras. Utspridd mat, varierad presentation och introduktion av nya matsorter ökar djurens aktivitet och stimulerar deras naturliga födosöksbeteende.
Berikning i praktiken på olika djurparker
Många djurparker inser vikten av berikning och arbetar aktivt med det. Nordens Ark är en zoologisk bevarandepark med fokus på avel och uppfödning av hotade arter. Berikning spelar en central roll i utbildningen av studenter inom djurparksdjurens biologi och beteende. Studenterna får se hur hägn utformas för att stimulera naturliga beteenden och hur berikning är en del av den dagliga verksamheten.
Exempel på berikning på Nordens Ark
På Nordens Ark används en rad olika berikningsmetoder. Exempelvis används foderlådor för pallaskatter, aktiveringsbollar för tigrar och foderstockar för przewalskihästar. Även naturliga element som snögubbar fyllda med godsaker används vintertid. Allt detta för att stimulera djurens naturliga beteenden och ge dem en mer varierad tillvaro.
Oregon Zoo
Oregon Zoo var tidiga med att införa miljöberikning. De använder bland annat en stor kattleksak för att stimulera lejonens jaktbeteenden, och de gömmer mat och sprider ut dofter. Havsuttrar tränas att kasta boll i en basketkorg för att motionera lederna, och primater får tillgång till iPads och GoPros för mental stimulans.
Svenska exempel
Även i Sverige finns det goda exempel. Kolmårdens djurpark arbetar exempelvis med att berika delfinernas akustiska miljö genom konstgjorda havsalger i bassängen, och isbjörnarna får möjlighet att gräva och gömma mat i en sand- och jordmiljö. För gorillor är den sociala berikningen viktig, och på Kolmården har guerezor, en sorts apor, introducerats i deras anläggning för att skapa dynamik. Dessa apor fungerar som en sorts ”retstickor”. Dessutom får gorillorna lövsly och annan näringsfattig mat, som göms på olika ställen, för att efterlikna deras naturliga diet och stimulera födosök. Detta beskrivs i en artikel i Forskning & Framsteg.
Utmaningar, missförstånd och lösningar
Det finns en del missuppfattningar om berikning, till exempel att det skulle öka kostnaderna eller arbetsbördan markant. I själva verket kan berikning, genom att minska skador, sjukdomar och stereotypier, leda till minskade kostnader på lång sikt. Det kan också göra djurvårdarnas arbete mer meningsfullt och effektivt. En annan missuppfattning är att berikning skulle göra miljön osäker. Detta stämmer inte om berikningen är artanpassad och genomtänkt.
Säkerhet och riskminimering
Även om riskerna är små vid korrekt utförande, finns det potentiella risker. Dessa inkluderar skador om berikningen inte är rätt utformad, ökad aggression mellan djur om resurserna är begränsade, och sjukdomsspridning om hygienrutiner inte följs. Dessa risker minimeras genom noggrann planering, artanpassning och övervakning. Säkerheten är alltid prioriterad, och djurvårdare och veterinärer är noga med att godkänna och övervaka alla nya berikningsföremål, vilket framgår av information från Potter Park Zoo. Forskning visar också att berikning, tillsammans med positiv förstärkningsträning, är centrala metoder för att förbättra djurvälfärden.
Bristande kunskap om berikning
En studie visade att kunskapen om berikning är förvånansvärt låg bland allmänheten. Endast en tredjedel av de svarande visste vad termen ”berikning” innebar. Detta understryker vikten av att djurparker informerar besökare om syftet med berikningsåtgärder. Det förbättrar inte bara djurens livskvalitet, utan ökar också besökarnas förståelse för djurens behov.
Berikning – en investering i framtiden
Berikning är inte bara en etisk fråga, utan också en praktisk nödvändighet för djurens välbefinnande. Genom stimulerande miljöer som efterliknar djurens naturliga habitat, kan djurparker minska stress, förebygga problembeteenden och främja ett mer meningsfullt liv. Svenska Djurparksföreningen (SDF) och dess medlemmar prioriterar djurvälfärd. De arbetar aktivt med berikning genom sina etiska regler, utbildningsinsatser och genom att främja kunskapsutbyte. De betonar vikten av att djurhägn erbjuder valmöjligheter, komplexitet, variation och utmaningar. Genom träning ges djuren möjlighet att göra aktiva val och utföra stimulerande beteenden. Regelbundna djurvälfärdsutvärderingar genomförs. Djurparker har ett ansvar att säkerställa att djuren trivs, inte bara överlever. Berikning är nyckeln till detta. Genom att fortsätta utveckla och använda innovativa berikningsmetoder kan djurparker spela en viktig roll i bevarandet av arter och främjandet av djurvälfärd. Att investera i berikning är att investera i en bättre framtid, både för djur och människor. Som framgår av en interpellationsdebatt i Sveriges riksdag, är det viktigt att se över djurparkerna, uppdatera lagstiftningen och ge länsstyrelserna i uppdrag att noggrant kartlägga djurparkerna utifrån både säkerhets- och djurvälfärdsaspekter.
